För några år sedan, sa jag i en intervju till en tidning, att när den dagen kommer, då jag inte står med fötterna på jorden mera och blir ”divan”, är det dags för mig att sadla om och tänka över hur det kunde bli så fel. Ännu en gång inser jag att min största motivation är kontakten med min publik. 

Jag håller av naturlighet, ärlighet och glädje och om jag inte får vara i närheten av det, upplever jag ingenting. Detsamma gäller när jag själv sitter som publik.